Selasa, 12 Maret 2019

kria ita nia web blog rasik utiliza blogger

Hallo Kolega blogger sira hotu imi diak ka lae ! iha biban ida ne'e ami share koba oinsa kria ita nia blog/web rasik ! kolega sira oin sa'a mak ita bele kria ita nia situs web/blog iha internet !


Tempu agora ita tama ona iha era global tamba ita persiza informasaun ruma ita la persiza ba'a loza buku ou biblioteka ita bele searching iha internet. iha situs Blog free fo'o tempu hela mai ita  atu posting ita nia materia hanesan materia eskola, istoria domin, imagen, nomos istoria moris nian atu nune'e iha tempu ne'ebe persiza ita bele le'e no ema seluk mos bele le'e  waihira tama internet.

Ita koalia  kona ba'a blog/web, ema barak mak hakfodak tamba iha hanoin  atu kria blog maibe ba'a nia an senti todan tebes, ita laiha aporoveta tempu maibe ema husi nasaun indonesia buat sira hanesan ne'e ba'a ema baruk tia ona maibe ita foin mak aprende. laiha buat ida  ita lao neneik naran katak ita buka nafatin meus oinsa bele hatene kria rasik ita nia blog/web.

Ba'a belun sira ne'ebe sedauk iha konhesementu kona ba'a dezain rasik blog/web, imi nia belun hau hatudu dalan atu nune imi mos bele kria situs blog/web imi nian rasik iha internet, ida ne'e sai hanesan pagina  nebe'e ita nian rasik hodi rai ita nia data iha internet, atu kria blog la persiza ita tenki eskola iha area IT mak bele, blog free ba'a ema hotu naran katak ita lao tuir  blog ninia struktura ita mos bele kria  blog/web rasik. ok mai ita aprende hamutuk kona ba'a tutorial blogger.

Ita hahu premeiru ita hahu halo regista uluk ita nia (Email Google), wainhira  hotu tia ida ne'e mak ita foin bele hakat ba'a regista Email Blog, wainhira ita atu regista email google ita tenki tama ba'a iha situs gmail, belun baruk ulun moras diakliu klik iha ne'e Gmail, wainhira situs gmail tampil hanesan ezemplu nebe'e iha okos entaun belun hahu klik SING UP...hanesan imagen nebe'e iha okos !
Iha segundu parte wainhira belun klik iha Sing up,  ita se'e hakat ba'a pagina nebe'e tuir mai ita hahu regista, wainhira belun atu regista E-mail tenki tau naran belun nian rasik nomos password tenki naran nebe'e uniku no operator fo'o oportunidade mai  ita atu prense formulariu password minimal 8/walu deit labele liu husi ida ne'e, ne'e duni  tenki  prense ho'o didiak hanesan ezemplu nebe'e iha okos.
Iha treceira parte wainhira belun regista los ona, ita se'e hakat  ba'a pagina nebe'e tuir mai ne'e, edit photo prpfile blog hanesan ezemplu nebe'e iha okos, edit hotu depois klik iha menu   Membuat Blog Baru, hanesan imagen nebe'e iha okos...
Wainhira belun nia  foto  profile belun klik edit photo profile hafoin hakat ba'a pagina tuir mai klik iha CHANGE PROFILE PHOTO, wainhira foto upload tama ona belun  fila fali ba'a  ba'a klik Membuat blog baru,  hanesan imagen nebe'e iha leten !

Iha parte tuir mai ne'e wainhira ita  klik iha membuat blog baru hafoin  belun  se'e hakat  ba'a iha pagina ida ne'ebe belun bele hare ita profile blog, ita hare tok imagen  profile blog iha ona ka lae ! hanesan imagen nebe'e iha okos, liu tia ida ne'e belun klik iha NEW BLOG, hanesan ezemplu nebe'e iha okos !
Wainhira belun  klik NEW BLOG, depois  belun se'e hakat ba'a iha pagina ne'e belun hahu prense email blog ho'o "judul blog", wainhira atu prense email blog tau tuir  naran nebe iha relasaun ho materia ne'ebe mak ita posting, maibe tenki dekor, nomos ba'a titlu blog tenki hakerek  naran nebe'e  hanesan relasaun mos ho materia atu nune'e mesin Google bele searching hetan lalais belun nia blog, ok atu prense email blog hare ezemplu nebe'e iha okos, prense ramata belun  klik iha CREATE BLOG....hanesan imagen nebe'e iha okos !

Iha parte ida ne'e hatudu katak belun  prense los ona ita  hakat ba'a iha pagina ida ikus ne'e belun hahu klik MULAI POSTING, hanesan ezemplu ne'ebe iha okos, belun tenki prepara uluk belun nia materia ou istoria atu nune'e postingan kedas !
Iha tuir mai ne'e belun hahu postingan materia ou istoria belun nia blog, iha pagina ida ne'e wainhira atu postingan materia copy paste deit materia ne'ebe iha belun  nia pc/komputador nomos atu hatama imagen/gambar mai pagina ida ne'e belun  klik iha INSERT IMAGEhanesan ezemplu ne'ebe iha okos materia ho'o imagen hatama remata belun  klik iha PUBLIKASI, hanesan ezemplu nebe'e okos !
Iha parte ida  ne'e belun  klik iha menu lihat blog saida mak akontese ooowww kolen la'a saugati blog ne'ebe belun  kria tampil hanesan imagen nebe'e iha okos furak ka lae ! maske ita eskola sedauk hotu maibe ita nia alamat blog/web  ita nian rasik iha tia ona hein aban bain2 eskola hotu hetan servicu ita sosa deit "nama domain" deit  ita lakolen ona atu regista tamba ita nia email blog  iha  ona !

Ok admin esplikas  to'o ba'a iha ne'e deit, hau fo'o tempu fali ba'a belun  sira atu kontinua,,,, hau fiar katak belun sira mos bele halo hanesan hau halo ne'e karik iha defilkuldade  kona ba'a tutorial ida ne'e bele hato iha link komentariu....Obrigadaaa
Kolega sira  hakarak instal hau nia aplikasi halaman web blog versi android, iha imi nia HP bele download iha ne'e ! Link Download Tutorial komputador Link Download Tutorial komputador

Hau espera katak ho turtorial ida ne'e bele ajuda kolega sira kona ba oinsa atu kria ita nia web rasik

Definisaun Komputador

Komputador hanesan sistema elektronika nebe maka ho modifikasaun komponente oin-oin hodi fo suporta no kolaborasaun hamutuk ba sistema komputador.

Ba jerasaun agora komputador hanesan buat ida nebe maka milagri atu nune presiza hatene ba sese deit tamba komputador iha relasaun nebe maka forte ho teknologia iha mundu.Hasil gambar untuk komputer
Hanesan ita hatene konaba komponente elektronika agora la usa sistema analog hanesan uluk maibe agora elektronika kunhesidu liu ho sistema digital nebe maka iha funsaun no filtur iha mudansa boot no modernu.

Liu husi mudansa teknologia nebe maka modernu atu nune ita tenki utiliza ho dinamiika liu husi prosesu desenvolvimento.
Komputador iha mos vantazen no objetivu fo motivasaun ba ema hodi bele responde servisu ho lais no fasil e mos servisu nebe maka ita presiza halo ita tenki halao duni ho sistema komputador liu husi remot kontrolu.
Definisaun Sistema Operasaun 
Sistema Operasaun iha knar nebe importante tebes iha sistema komputador. kuandu laiha sistema Operasaun defisil atu halo aplikasaun ba komunikasaun ho komponente Hardware komputador.

Sistema operasaun Komputador hanesan komponente aplikasaun software nebe maka iha funsaun atu halao kontrolu no manajementu ba komponente Hardware nomos operasaun-operasaun sistema basiku.

Bele mos atu halao programa software aplikasaun hanesan programa-programa base de dadus atu nune fasil ba aktividade ema idak-idak nian servisu. Sistema Operasaun iha lian ingles hanesan Operating System, nomos bai-bain kunhesidu ho OS.
Funsaun Importante Sistema Operasaun 
1. Desemvolve rekursu ba kontrolu komponente sistema aplikasaun/komponente programa aplikasaun.
2. Prepara konfigurasaun ba programa aplikasaun hodi fo suporta ba komponente Hardware sai konsisten no estabilidade.
3. Halao prosesu base de dadus dokumentus, horario, no observa prosesu programasaun nebe maka lao hela.
4. Halao kontrolu base de dadus tuir dadus nebe maka tama no sai.
Fasilidade Sistema Operasaun
- Halo Programa Sistema Operasaun no prepara fasilidade oin-oin atu nune Usuariou bele utiliza.
- Ezekusaun Programa: Sistema operasaun halao instruksaun ba memoria ultima, komponente input/output (I/O).
- Identifika ba identidade file e mos manajementu fasilidade dokumentus.
- Asesu ba komponente I/O: Sistema operasaun halo atendementu ba instruksaun I/O.
- Sinyal kontrolu ba nesesidade operasaun.
- Sistema kompatibilidade ba plataforma PC.
Historia Komputador
Komputador Gerasaun Permeiru
Iha tinan 1941, Konrad Zuse, hanesan ema Engineriu Alemanha desenvolve komputador, Z3, hodi halo desainhu aviaun semo no kontrolu nuklear iha tinan 1943, parte Inggris hetan ona solusaun atu resolve komputador ho kodiku sigredo nebe ho naran Colossus hodi resolve kodigu sigredu nebe maka usa iha Alemanha.

permeira komesa halo Colossus la halo influensa nebe maka desenvolve industria komputador ho razaun tuir mai ne.
Permeiru, colossus laos hanesan komputador multi funsaun (general-purpose computer), maibe desainhu deit ba kodigu sigredu. Segundu, mantein mekaniku nebe maka fo siguransa too revolusaun funu mundial.

Howard H. Aiken (1900-1973), henesan ema Engineriu Harvard nebe maka servisu hamutuk ho IBM, konsege produs kalkulator elektroniku ba US Navy. Kalkulator ne ho medida luan kuase hanesan kampo bola ain sorin no iha mos medida fiu naruk total 500 mil.

The Harvd-IBM Automatic Sequence Controlled Calculator, ou Mark I, hanesan komputador elektroniku. nia usa sinal elektromagnetiku nebe maka atu halo mudansa ba komponente mekaniku ne rasik. makina ne rasik hanesan halao operasaunmuintu limitado (nia presiza 3-5 detik kada halo kontasen) no la fleksibel (pasu kalkulasaun ne rasik labele modifika). Kalkulator ne rasik mos sempre halo kontasen aritmatika base no iha kompatibilidade nebe maka kompleksu.

Desenvolvidu komputador seluk iha tempu agora hanesan Electronic Numerical Integrator and Computer (ENIAC), nebe maka produs husi kolaborasaun entre Governo Amerika Serikat no University of Pennsylvania. inklui husi 18.000 iha vakum, 70.000 resistor, no 5 jutas pontu solder, komputador ne rasik henesan makina nebe maka muintu boot halo konsumsi ho kapasidade 160kW.
Komputador ne modifika husi John Presper Eckert (1919-1995) dn John W. Mauchly (1907-1980), ENIAC hanesan komputador multi funsaun (general purpose computer) nebe maka servisu 1000 maximu diak liu kompara ho Mark I.

Sistema Operasaun (OS) 32-Bit & 64-Bit.

Hy belun sira diak ka'a lae???, espera katak ita hotu nia kondisaun saudavel, iha ne'e hau share materia kona ba'a definisaun Sistema Operasaun (OS) 32-Bit & 64-Bit.

Dala barak ita sempre rona katak iha sistema operasaun komputador  fahe ba’a iha parte rua (2) no ita bele hatene ona katak ha sistema operasaun komputador, (OS) 32-Bit & 64-Bit maibe ita sedauk hatene lolos nia definisaun, Los ka lae kolega sira ? 

Ita iha komputador ou Note Book ita tenki hatene tuir Spack komputador uza sistema operasaun32-Bit ou 64-Bit . Simak informasaun tuir mai ne’e !

Komputador atu instal sistema 64-Bit funsaun ba komputador ne'ebe maka kapasitasaun Memori(RAM) tenki bo'ot 4 GB RAM tamba sistema operasaun 64-Bit iha efiseinte ne'ebe ass liu sistema operasaun 32-Bit. OS 64-Bit  prosecu e kontrola software lalais liu no sistema operasaun komputador lao fleksivel.

Software 64-Bit bele lao iha sistema operasaun 32-Bit, no sistema operasaun 32-Bit ne'ebe isntalasaun iha sistema operasaun 64-Bit se'e lao ho prosecu ne'ebe tarde, sistema operasaun 32-Bit labele halo istalasaun iha sistema operasaun 64-Bit, tamba razaun sostware 64-Bit ne'ebe halo tuir spack Ram Memori ho kapasitasaun ne'ebe ass liu.

Oinsa atu hatene tuir ita nia sistema operasaun komputador uza sistema operasaun komputador 32-bit ou 64-Bit, halo tuir hanesan ezemplu imagen ne'ebe iha okos.




Esplikasaun to'o iha ne'e deit, hau fiar katak kolega sira bele komprende Definisaun Sistema Operasaun OS 64-Bit & 32-Bit, atu share tutorial refere ne'e keta halua tau fontes ba'a nain tutorial ne'e.
Ho hau nia komprimenta badak kona ba konesementu naton ne'ebe mak share iha blog ida ne'e, espera katak ho konesementu ida ne'e bele ajuda kolega sira ne'ebe mak persiza.
maka ne'e deit ho ita hotu nia atensaun la haluha hato'o Obrigado wain.

Kria Database uza Microsoft Access 2010

Hy kolega sira di'ak ka lae???...ha'u espera katak imi iha kondisaun ne'ebe saudavel no iha sistuasaun ne'ebe favoravel.

Hau BORZHES...Iha biban ida ne'e hau hakarak fahe esperiensia oitoan kona ba oinsa atu kria baze de dadus (Database) utiliza Microsoft Access 2010, ho maneira ida ne'e ladun difisil.

Saida mak baze de Dadus (Database) ?
Baze de dadus (Database) hanesan kriasaun dadus ida hodi prosesa dadus tuir sistematiku ne'ebe iha,  baze de Dadus (Database) iha karakteristika atu update ka hamoos tuir nia nesesidade rasik. Benefisiu husi  baze de Dadus (Database) barak tebes kolega sira. Hau fiar katak ho maneira ida ne'e bele ajuda kolega sira hodi kria  baze de Dadus (Database) rasik.

Atu kria  baze de Dadus (Database) presiza hatene estrutura sira hanesan tuir mai ne'e :
  • Tabela (Table)
  • Query
  • Formulario (Form)
  • Relatoriu (Report)
  • Relasaun (Relation)
  • no sira seluk tan
Iha materia ida ne'e rasik hau sei halo tabela estudante, hanesan ezemplu tuir mai :
  1. Etapa dahuluk, loke Microsoft Access 2010, nia aprezentasaun sei mosu hanesan imajen tuir mai ne'e :

    2. Depois ba iha "file name" no fo hanaran tuir tabela ne'ebe mak ita atu halo hanesan imajem tuir mai ne'e :

    3. Tuir mai klik iha "Create", aprezentasaun sei hanesan tuir mai :

    4. Depois ida ne'e, agora ita muda tabela sai hanesan "Desing view", lori kursor ba klik iha sub-menu View no hili Desing view, hanesan imajen ida okos ne'e :

    5. Karik klik tiha ona Desing View sei mosu figura ida hodi muda/rai naran tabela tuir dadus ne'ebe mak ita atu kria. iha ne'e hau hanaran "Departementu_CS" iha imajem ida okos ne'e :
   
   6. ita rai tiha ona tabela, ita sei prenxe field iha tabela ne'e rasik, iha tabela refere iha estrutura sira hanesan ; Field name, Data Type, no Description.

7. Tuir mai prienxe Field Name, Data Type no Description hanesan tuir mai ne'e :
    Iha Description labele prienxe tamba nia so aprezenta hanesan esplikasaun ida.

8. Agora ita atu priense tabela ida ne'e, maibe antes ida ne'e ita sei ba sub-menu View no hili no klik  Data Sheet Wiew. no sei mosu instrusaun hanesan "yes" ho "no" hili "yes deit brow...!!! aprezentasaun hanesan tuir mai ne'e :

9. Sei aprezenta hanesan imajem ida okos ne'e :

10. Prienxe tabela ne'e hanesan tabela baibain

karik kolega sira iha preokupasaun bele komen iha okos obrigado.

fahe Data liu husi komputador ba komputador seluk

A. INTRODUSAUN REDE KOMPUTADOR 

Rede Komputador sai hanesan konjuntu ida husi komputador, printer, nune mos ho instrumentu seluk tan ne’ebe halo ligasun hodi sai ida deit. Informasun no dadus sira sei halai husi kabel no mos la liu husi kabel ne’ebe bele fasilita ema ne’ebe uja rede refere nune fasil hodi bele fahe informasaun no dadus ba malu ho diak, uja hamutuk fasilidade printer no fasilidade husi Hardware/Software ne’ebe halo ligasaun husi rede. Kada komputador, printer ka periferal ne’ebe halo ligasaun ho rede hanaran Node. Iha rede nian sei inklui komputador 2, sanulu, atus no milhaun node. Tipo rede sira, Em jeral rede komputador fahe ba parte lima mak hanesan: 
Hasil gambar untuk sharing data pc ke laptop
1. Local Area Network (LAN) 

Local Area Network (LAN), sai hanesan rede komputador privadu ida ne’ebe iha area ida nia laran ka iha eskola ida nia laran ne’ebe ho medida to’o kilometro. LAN baibain uja atu halo ligasaun husi komputador privadu no Workstation husi kantor perusahaan ka kompanha ida nia laran atu bele uja hamutuk rede (resource ne’ebe hanesan printer) no bele troka informasaun ho diak.

2. Metropolitan Area Network (MAN) 

Metropolitan Area Network (MAN), ne’e nia base sei uja liu versaun LAN ne’ebe ho kapasidade boot no enjeralmente uja teknologia hanesan ho LAN. MAN bele inklui iha kantor sira no kompanya ne’ebe besik malu nune mos sidade, no atu bele explora presijasaun privadu (setor privadu) ka jeral. MAN forsa apoiu dadus no lian, no bele mos halo ligasaun ho rede kabel televisaun.

3. Wide Area Network (WAN) 

Wide Area Network (WAN), atu alkansa inkliu iha area geografia ne’ebe luan, dalabarak inklui iha Nasaun no bele mos iha ilha. WAN konsiste husi konjuntu Mesin sira ne’ebe iha objetivu atu halao program (aplikasaun) husi usada. 
4. Rede (Jaringan) 

Tuir lolos iha rede barak ne’ebe inklui iha Mundu ida ne’e, dalaruma uja Hardware no Software ne’ebe la hanesan. Ema ne’ebe uja rede iha hakarak tebes atu bele halo komunikasaun ho ema ne’ebe uja rede seluk, iha hakarek hanesan ne’e presija ligasaun entre rede nebe dalabarak la kompatibel no la hanesan. Dalabarak atu uja metode refere sei presija instrumentu ida ne’ebe naran Gateway define atu halo ligasaun no bele ejekuta tradusaun ne’ebe presija, bele Hardware no Software. Konjuntu husi rede ne’ebe halo ligasaun ne’e mak hanaran rede. 2 

5. Rede La Ho Kabel (Wireless) 

Rede la ho Kabel (Wireless) sai hanesan solusaun ida ba iha komunikasaun ne’ebe labele halo husi rede ne’ebe uja kabel. Tamba dalaruma ema ne’ebe hakarak simu informsaun ka halo komunikasaun apesar ita iha kareta leten ka iha aviaun leten, maka absoluta sei presaja Rede nebe la uja kabel (Wireless) tamba koneksaun rede la posivel atu liga iha kareta leten ka iha aviaun leten. Tan ne’e agora dadaun rede la uja kabel barak mak uja servisu diak satelit no forsa fo kapasidade asesu lais liu ne’ebe kompara ho rede uja kabel. FTP (File Transfer Protocol) FTP (File Transfer Protocol) ne’ebe sai reprejenta hanesan rede estandar ne’ebe bele uja atu manipula, troka ka fahe file liu husi rede ida ho basiku TCP/IP. FTP halo iha arsitektur Client – Server. No explora koneksaun no kontrola dadus aparte entre aplikasaun Clinete no Server. FPT mos dalabarak uja ba iha komponente aplikasaun atu otomatika tranfere atu halo funsaun ba iha programa internal. 

TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol). 

TCP/IP katak komunikasaun dadus standar ne’ebe uja husi komunidade rede iha prosesu troka dadus husi computador ida ba komputador seluk iha rede internet. Protokolu ida ne’e sei la hamrik mesak, tamba protokolu ida ne’e forma husi konjuntu protokolu (Protocol Suite). Protokolu ida ne’e mos sai hanesan protokolu ne’ebe ema barak uja iha momentu ida ne’e. Dadus refere sei implementa fila fali ba iha modelu Software iha sistema operasaun. Termu ne’ebe fob a iha Software ne’e mak TCP/IP stack. 

B. SASAN NE’EBE PRESIJA ATU MONTA REDE KOMPUTADOR 
1. Kabel UTP : funsaun atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador seluk no kabel ne’e mak sai hanesan dalan atu halo koneksaun. 

2. Konektor RJ-45 : sai hanesan peripheral ida ne’ebe atu liga ba kabel UTP nia tutun.

3. Tang Crimping : sai hanesan instrumentu ida hodi uja atu tesi kabel UTP no atu habit kabel nia tutun. 


4. LAN Tester : sai hanesan instrument ida ne’ebe atu koko valor husi kabel ne’ebe ita halo. 

HUB (Hubungan)/Ligasaun : sai hanesan instrumentu ida ka dalan ida atu liga kabel stright husi komputador ba Hub no husi Hub ba komputador seluk. 
Depois de Instrumentu no Material hirak ne’ebe temi iha leten ne’e prepara ona, agora bele monta ona kabel, hare nia dejenhu iha okos: 
Tuir Mai Dejenhu Kabel: 
1. Kabel Cross 

 Formasaun parte A Formasaun parte B 
o Mutin Verde Mutin Orange 
o Verde Orange 
o Mutin Orange Mutin Verde 
o Ajul Ajul 
o Mutin Ajul Mutin Ajul 
o Orange Verde 
o Mutin Coklat Mutin Coklat 
o Coklat Coklat 
Funsaun atu: 
 Haliga direitamente husi PC • ba PC no la liu husi HUB/Switch. 
2. Kabel Stright 

Formasaun parte A Formasaun Parte B 
o Mutin Orange Mutin Orange 
o Orange Orange 
o Mutin Verde Mutin Verde 
o Ajul Ajul 
o Mutin Ajul Mutin Ajul 
o Verde Verde 
o Mutin Coklat Mutin Coklat 
o Coklat Coklat 

Funsaun atu: 
 Haliga• PC ho uja HUB/Switch. 

C. LALAOK MONTA REDE PEER TO PEER UJA KABEL CROSS HO KOPUTADOR RUA 
1) Monta Kabel 

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tau konsentrasaun ho diak, tamba iha kabel ida ne’e nia tutun sorin ho tutun sorin seluk la hanesan Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu tuir formasaun ne’ebe iha leten maka kabel refere pronto ona. 
Atu hatene nia diferensia husi kabel Cross ho kabel Stright, maka ita presija hare didiak iha kabel rua ne’e, iha kabel ida ita sei detekta lolos katak formasaun husi primeiru sorin no primeiru sorin mak kor mutin orange hotu entaun ne’e kabel Stright, maibe karik ita tau hamutuk no detekta didiak se husi kabel sorin 5 
tutun primeiru kor mutin verde no tutun seluk kor mutin orange mak ne’e ita hatene ona katak ida ne’e kabel Cross. 
2) Monta Rede 

Antes atu monta Rede peer to peer, ita so presija deit mak komputador rua, ida sai hanesan Server no ida seluk sai hanesan cliente. Tuir mai nia lalaok: 
1. Haliga kabel Cross husi Komputador ida ba komputador seluk. 
2. Depois de hatama ka haliga kabel ba iha komputador iha parte Taskabar nian sei mosu Wireless ho simbolu hanesan iha okos. 

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel 
Depois de mosu hanesan dejenhu iha leten ne’e, tuir mai halo seting ba iha IP Adres hosi komputador ida-idak. 
3. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, sei mosu janela Curent connection to hare iha okos 

Dejenhu 2.Janela Currently connected to 
4. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos 

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 6 

5. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha okos. 

Dejenhu 4. Janela Local area connection status. 
6. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos 

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties 
7. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos 

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 7 
8. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Cliente IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server. 

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP. 
9. Prense hotu tiha hili OK. 

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune file nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare iha okos 
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing. 
D. LALAOK MONTA REDE HO KABEL STRIGHT UJA HUB 
1. Monta Kabel Stright 

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. 8 
Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu maka kabel refere pronto ona atu uja 
2. Lalaok Monta Rede 

Iha lalaok ida ne’e nia maneira sei hanesan mos ho maneira peer to peer uja Cross maibe so ke iha ne’e sei presija komputador tolu, Kabel Stright no HUB. Tuir mai hili komputador ida atu sai Server no komputador rua seluk sai hanesan Cliente. Tuir mai liga kabel Stright no HUB ne’ebe prontu ona. Haliga kabel Stright husi Komputador ba iha Konektor HUB, entre komputador tolu ne’ebe atu uja halo koneksaun. Hare lalaok tuir mai: 
1. Haliga kabel stright husi Komputador ba HUB nune mos ho komutador rua seluk, depois de liga sei mosu janela Wireless iha parte Taskbar, hare iha okos 

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel 
2. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, mosu janela Currently connected to, hare iha okos. 

Dejenhu 2.Janela Currently connected to: 
1. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos: 

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 9 
2. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha oko. 

Dejenhu 4. Janela Local area connection status. 
3. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos 

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties 
4. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos 

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 10 
5. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Client IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, nune mos ho IP Cliente seluk tan. Hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server. 

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP. 
6. Prense hotu tiha hili OK. 

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune Dadus nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare nia dejenhu tuir mai. 
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing. 
E. MANEIRA KRIA WIFI KA WIRELESS (AD - HOC) 
1) Maneira halo ativu Wireless 
1. Cek driver wireless nian, se laiha poresija Instal. 
11 
2. Halo ativu wireless ho hanehan butaun ka keyboard ne’ebe ho simbolu Wireless , depois de halo ativu wireless, mosu janela wireless nian nebe hatudu hanesan iha okos ne’e. 

Dejenhu 1. Janela husi Wirless nian nebe ativu ona. 
2) Maneira kria Wireless (ad-hoc) 
1. Klik butaun Start 
2. Hili Control Panel, mosu Janela Adjust Computer’s Setting hare iha okos 

Dejenhu 2. Dejenhu husi janela Adjust Your Computer’s Settings. 
3. Hili Network and Internet, mosu janela Network And Internet, hare iha okos 

Dejenhu 3. Janela Network and Internet. 
4. Hili Network and Sharing Center, mosu janela View your basic network information set up connection. Hare iha okos 

Dejenhu 4. Janela View your basic network information set up connection 12 
“Iha parte seluk mos bele uja deit ho hili ka klick iha janela Wireless Network Connection nia okos ne’ebe ho naran Open Network and Sharing Center maka sei mosu mos hanesan dejenhu leten ne’e”. 
5. Hili Set up a new connection or network, mosu janela Choose a connection option, hare iha okos 

Dejenhu 5. Janela Choose a connection option. 
6. Hili Set up a wireless ad hoc (computer-to-computer) network. Ne’ebe hatudu hanesan dejenhu leten. 
7. Hili next 
8. Mosu janela set up a wireless ad hoc network. Hare iha okos. 

Dejenhu 6. Janela set up a wireless ad hoc network. 
9. Hili next 
10. Mosu janela Give your network a name and choose security option hare iha okos 

Dejenhuj 7. Janela Give your network a name and choose security option. 13 
Janela leten ne’e haruka atu prense Network Ad hoc, hili Security type no prense Security key. Tuir mai tau simbolu ba iha Save this network. Iha Security key tenki prense karakter to’o ualu “tamba karakter ne’e refere ba Security Type ne’ebe ita hili”. Hare dejenhu iha okos. Exemplu ne’ebe hatudu iha okos ne’e, Naran Network “Class B III”, Security Type “WPA2-Personal”, Security Key “12345678” 
Dejenhu 8. janela Give your network a name and choose security option ne’ebe ita prense ona nia naran no seguransa nian. 
11. Hili next 
12. Mosu janela the Class B III network is ready to use, signifika katak kriasaun Ad Hoc Network susesu ona, hare iha okos 

Dejenhu 9. Janela Class B III network is ready to use. 
13. Hili close. 
3) Maneira Kria IP Adress 

Tentukan katak Cliente tenki halo koneksaun ona ho Naran Wireless ne’ebe kria husi Server. “ka liga ba iha Wireless Class B III”. Tuir mai kria IP Adress ho maneira, hare iha okos: 
1. Klik start butaun Start 
2. Hili Control Panel 
3. Mosu janela Adjust your Computer’s Setting, hare iha okos 

dejenhu 1. Janela Adjust your Computer’s Setting 14 
4. Hili Network and Internet sei mosu janela Network and Internet, hare dejenhu iha okos. 

dejenhu 2. Janela Network and Internet 
5. Hili Network and Sharing Center mosu janela View your basic network information set up connection, Hare iha okos 

dejenhu 3. Janela View your basic network information set up connection. 
6. Hili Wireless Network Connection Class B III sei mosu janela Wireless Network Connection, Hare iha dejenhu okos 

dejenhu 4. Janela Wireless Network Connection Status. 
7. Klik icon properties mosu janela Wireless Network Connection Properties, hare iha okos 

dejenhu 5. Janela Wireless Network Connection Properties. 15 
8. Hili Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare iha okos: 

9. Hili Icon properties mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare dejenhu okos: 

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) 
10. Hili Use the following IP address no kria IP Adress, Exemplu: IP Adress 192.168.10.5 ba server, Subnet mask 255.255.255.0, Default Gateway husik mamuk, IP Adress ba Cliente rua labele hanesan ho IP Adresss server maibe so ke Subnet Mask maka hanesan no Default Gateway tenki prense fali IP Adress Server nian, hare janela IP Adress ne’ebe prense husi Server tuir mai: 

dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) ne’ebe prense ona IP Adress husi server. 
11. Hili OK. 
16 
12. Iha janela Wireless Network Connection Properties tentukan katak iha icon Sharing tenki tau simbolu ba iha Allow other network users to connect through this computer’s internet connection, hare dejenhu okos 

dejenhu 9. Janela Wireless Network Connection Properties iha parte icon Sharing. 
13. Hili close. 

F. LALAOK SHARE KA FAHE DADUS 
1. Hili file ka folder ne’ebe atu fahe ba komputador seluk 
2. Klik kanan ba iha folder refere no hili properties mosu janela Folder refere nia naran+properties, hare dejenhu okos 

dejehu 1. Dejenhu folder nia naran+properties. 17 
3. Hili icon Sharing mosu tampilan icon Sharing nian, hare dejenhu okos 

dejenhu 2. Janela narar folder+properties husi icon Sharing. 
4. Hili icon Share mosu janela File Saring, hare iha okos 

dejenhu 3. Janela File Sharing. 
5. Iha parte Add nia sorin karuk iha simbolu triangulu kiik oan ida, klik iha nia no hili everyone, tuir mai klik Add atu nune everyone mosu iha tabela okos, hare dejenhu tuir mai 

dejenhu 4. Janela File Sharing nian ne’ebe depois ita halo tuir ona maneira ne’e hateten iha numeru 5. 
6. Hili icon Share mosu janela Your Folder is Shared, katak folder ka dadus ne’ebe fahe susesu. tuir mai hili icon Done, hare iha okos 

dejenhu 5. Janela Your folder is shared depois de ita klik icon Share. 18 

7. Iha icon Shared nia okos iha Advensed Sharing klik iha nia, no tentukan katak tau ona simbolu ba iha This folder are sharing, atu nune folder ne’ebe share bele loke husi komputador seluk, hare iha okos 

dejenhu 6. Janela Advenced Sharing ne’ebe tau ona simbolu ba iha Share This Folder. 
8. Tuir mai hili Apply no OK. No folder refere otomatikamente fahe ona ba komputador Cliente sira ne’ebe halo koneksaun ho komputador Server refere. 

G. MANEIRA ATU LOKE FOLDER NE’EBE SHARE ONA 
1. Clinte sira presija loke iha Computer ka My Computer 
2. Iha browser ne’ebe hakerek Computer ka browser Computer nian hakerek \\+IP Adress Server nian, hare iha okos: 

dejenhu 7. Janela My Computer bainhira ita loke. 
3. Depois de hakerek ona iha browser tuir mai hanehan butaun Enter, no folder ne’ebe Share ona husi komputador Server sei mosu iha komputador Cliente sira, hare iha okos: 

dejenhu 8. Janela husi Network. 
4. Bele loke folder ne’ebe mosu iha Komputador Cliente ka bele le’e no kopia fali ba komputador Cliente refere. 
19 
H. LALAOK SHARE KA FAHE FOLDER UJA FTP 

Atu Share file liu husi FTP, primeiru tenki install iluk software ka aplikasaun ida ho naran Xampp, tamba iha aplikasaun ida ne’e nia laran sei iha programa ida ne’ebe sei fasilita ita hodi bele fahe dadus ba malu no programa refere hanaran FileZilla. Dejenhu aplikasaun Xampp hare iha okos 
Dejenhu1. Aplikasaun Xampp. Iha lalaok ida ne’e sei uja ka presija komputador ne’ebe mak atu hetan fahe ka Share file husi Server sei liu husi rua ba leten, hare lalaok tuir mai: 
Kria Wireless Ad Hoc (iha kria wireless Ad Hoc nia lalaok sei hanesan mos ho kria wireless Ad Hoc nebe esplika ona iha Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc) 
Kria IP Adress (iha kria IP Adress nia lalaok mos hanesan ho kria IP Adress husi Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc ne’ebe esplika ona iha leten) 
Tentukan katak Server tenki install ona Aplikasaun ne’ebe temi iha leten ho naran Xampp. 
Server tenki setting aplikasaun FileZilla ne’ebe iha Programa Xampp nia laran. 

Lalaok hahu nian: 
1. Klik Start 
2. Hili All Program 
3. Hili Xampp control panel, hare dejenhu iha okos: 

dejenhu 1. Hahilik Xampp ne’ebe fo sai iha aplikasaun refere. 20 
4. Klik Xampp control panel mosu janela Xampp Control Panel Aplication, hare iha okos 

dejenhu 2. Janela Xampp control panel Aplication. 
5. Tuir mai klik iha Start parte Apache nian no FileZilla, tamba iha parte rua ne’e mak ita sei uja deit hodi fahe folder no dadus ba malu liu husi aplikasaun ida ne’e, hare iha okos 

Dejenhu 3. Dejenhu husi Xampp nian ne’ebe klik start ona iha parte ne’ebe temi ona iha leten. 
6. Klik icon Explore no klik dupla folder FileZillaFTP, tuir mai hili FileZilla Server Intervace sei mosu janela tuir mai 

Dejenhu 4. Dejenhu programa FileZilla.server 21 
7. Hili Icon edit no klik Users mosu janela Users, hare iha okos 

dejenhu 5. Janela Users husi programa FIleZilla 
8. Klik Icon Add iha parte sorin los iha area Users mosu janela Add User Account, iha parte koluna leten ne’ebe mamuk Prense Account nia naran exemplu Admin, hare iha okos 

dejenhu 6. Janela Add user account 
9. Hili Ok no sei fila fali ba iha janela User 
10. Iha area Account Setting, iha parte okos iha Enabled Account iha ona Simbolu no tuir mai tau tan simbolu ba iha Pasword no kria password, exemplu Admin 
11. Iha area Page klik parte Shared Folder atu hili folder hodi fahe ka share, hare iha okos 

dejenhu 7. Janela User iha area page no parte Shared Setting. 22 
12. Klik Icon Add atu nune fo sai folder sira ne’ebe hakarak atu fahe, hare iha okos 

dejenhu 8. Janela Browse for folder 
13. Hili folder ne’ebe atu fahe no hili Ok. 
14. Depois de hili folder no klik Ok, mak folder refere mosu ona iha parte area Shared Folder nian ona, tuir mai hili Set As Home Dir, hare iha okos 

dejenhu 9. Janela fo sai husi folder ne’ebe Share ona. 
15. Tuir mai hili Ok. 

I. LALAOK ATU LOKE FOLDER KA FILE NE’EBE FAHE 
1. Loke Mozilla Firefox ka internet browser ne’ebe install ona iha komputador Clinte sira 
2. Hakerek IP Adress Server ftp://192.168.10.20 enter, mosu janela Authentication Required , hare iha okos 

dejenhu 10. Janela Authentication Required ne’ebe fo sai iha firefox 23 
3. Ba Cliente sira bele direitamente, klik folder ka file ne’ebe atu klik, depois de hili folder no klik, mosu janela Authentication Requered tuir mai, enter. 

dejenhu 11. Janela Authentication Required 
4. Mosu janela Index of ftp://192.168.10.20 

dejenhu 11. Janela index of ftp://192.168.10.20. 
5. Klik file ne’ebe atu simu ka atu kopia, mosu tan janela Authentication Required, prense nafatin user name no password hanesan iha leten. Enter. 
6. Mosu janela husi file ne’ebe atu share, tuir hili Ok no file refere otomatikamente Download ba iha folder download fatin. Hare dejenhu iha okos 

dejenhu 12. Janela file ne’ebe share husi server. 
7. File refere mosu ona iha Folder Dounload, iha parte data C: nian 

dejenhu 13. Janela download file. 24 
Konkluzaun 
Ba le’e nain sira hotu ne’ebe le’e ami nia relatorio ida ne’e, karik iha parte balun ne’ebe la los no la tuir teoria balun karik labele konfuzaun tamba ne’e mak ami hakerek nain sira nia hakas an no serbisu, ba ita bo’ot le’e nain tomak karik iha failha ruma ho ami nia relatorio ida ne’e, bele aumenta tan ita bo’ot sira nia sujestaun ka bele mos modifika atu nune relatorio ida ne’e bele sai diak liu tan hodi bele fo benefisiu mai ita atu komprende klean liu tan ba iha Rede komputador ka Jaringan Komputer.